Harmoniska grupper och modiga barn

By | oktober 12, 2012

1350055522e58c08d1a4

Idag har jag spelat ihop med en grupp 7-åringar som jag fick lust att packa in i bilen och ta med hem. Sickna underbara goa ungar! Ååå så roligt vi kunde haft om vi hade kunnat spela några timmar till  – men hmmm, vi orkade nog inte så mycket mer. När passet var slut, kastade sig alla ungar på golvet och sa att de var helt slut dom också. Trummarna stönade ”aj det gör ont i händerna” och munspelarna flåsade och sa att de inte orkat en sekund till.

 

Själv var jag för en gångs skull riktigt pigg efter jobbet. Arbetet flöt lätt och gruppen lät så harmoniskt hela dagen så jag kunde bara ge mig hän åt att lyssna och spela med, och det blir jag inte så trött av. Barnen däremot, som gjorde något helt nytt för dem, och dessutom höll fokus på så hög nivå hela tiden – klart att de blir trötta. Tack till barnen på Ångsta skola, det var härligt att få spela med er!

 

I veckan som har gått har jag också jobbat i projektet Modiga Barn, som du kan läsa mer om här:http://www.are.se/kultur-aer-haelsa/modiga-barn  samt http://www.arvsfondsprojekten.se/projekt/modiga-barn/info

 

Mitt arbete är även här att spela med barngrupper på förskola och skola i åldrarna 1 – 7 år, men i uppgiften ingår att handleda personalen i hur de kan använda Musiklådan i sin ordinarie verksamhet. Projektet köper in en Musiklåda till varje ort som deltar, som de sedan får behålla och jobba vidare med. Jag har börjat med grupperna runt Hallen i sydöstra delen av kommunen, och har precis kommit igång med musikstunderna.

 

Personalen och jag har träffats och pratat om hur vi ska lägga upp det och vad de skulle vilja uppnå. Nu när musikstunderna har kommit igång så känns det nytt och spännande att få jobba ihop med andra vuxna, och kunna bolla idéer och tankar oss emellan. Jag lär mig massor av nytt och hoppas att även jag ger nya idéer och verktyg tillbaka.

 

På förskolan i Månsåsen fick jag vara med om ett sånt där gyllene ögonblick. En flicka satt och spelade trumma och flöjt (samtidigt förstås) och såg väldigt glad och kontaktsökande ut. När jag satte mig bredvid henne och spelade ägg, kom plötsligt en 2-årig pojke och slöt sig till vår lilla grupp och började sjunga. Det lät som om han sjöng en text, men jag hörde inga ord så jag tror han hittade på i stunden. Sången var en melodisk fras som han upprepade flera gånger, och jag hängde på och sjöng med honom. Det svängde rätt bra, koncentrationen var total och jag upplevde att båda barnen hörde helheten som vi åstadkom. Ashäftigt!

 

Teckningen ovan har Andrea på Häggenås skola gjort, jag tycker den uttrycker just sån harmoni som jag berättat om.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *